Pannkakor, scones och kärlek

Det var en snyftig tjej som lämnade sin man på stationen idag, efter en som vanligt fantastisk vecka. Men att komma hem till ett rum, där doften på kudden är det enda som vittnar om att han ens varit där, är nästan det värsta av allt. Man vänjer sig så otroligt fort och det är så himla fint. Trots att jag bara har en liten nittiosäng med halvtrasig fjädring.

Vädret är åtminstone soligt, vilket är uppskattat efter flera dagar med regn och höstrusk. Att promenera är dessutom alltid bra för att skingra tankarna, så det var precis vad jag gjorde.

Och älskling, du är bättre än både pannkakor och scones tillsammans. Så det så.