Tatueringar och tjafs

Börjar komma tillbaka nu, eller mitt medvetande börjar komma tillbaka. Är nämligen lite uppe och svävar i det blå i perioder. Nu ska jag väl inte säga för mycket, men för tillfället står jag ganska stadigt med i alla fall en fot på jorden. Pappa hittade förresten en Ipod häromdagen som han lämnade in till polisen, och om ingen hämtar ut den så går den till upphittaren. Om så är fallet skulle han ge den till mig, för det var så pundig musik på den. Tack papi. Nog med tjat, här kommer de utlovade bilderna på tatueringarna.

Första och den som kanske ligger mig varmast om hjärtat. En ständig påminnelse till mig själv.

Den andra, som gjordes tätt efter första.

Och den senaste, som förhoppningsvis ska slippa känna sig så ensam snart.