Den som väntar på något gott

Istället för att tråka ut er med en massa drabbel om hur livet gör ont hela vägen från tårna ut till fingertopparna så tänkte jag visa mina lite för hårda men fantastiskt fina stolar som jag pratade om för ett tag sedan. Plus bord, förstås. Antagligen inte så mycket roligare, men helt ärligt gör de mig lite varm i magen. Vill flytta nu nu nu så att jag får fixa och dona tills allt blir precis sådär som jag vill ha det. Ljust, snirkligt och romantiskt.

 Älskvärt slitna. Helt klart värt tre hundralappar.

.