Kan inte skriva. Det går liksom inte. Det är som att varje ord blir till en sanning som gör alldeles för ont och som jag inte riktigt kan hantera. Lägger istället den lilla energi jag har på att varsamt samla ihop alla skärvor, försöka rädda det som räddas kan och försiktigt plåstra om såren som rivits upp på vägen. Är osäker på utgången och osäker på om jag ens vill veta.
Säg till om du vill prata fina.
SvaraRaderaStay strong!
Starkekramar
ta väl hand om dej hjärtat
SvaraRadera