Ska aldrig mer klaga på plugget

En sak är då säker, jag vill aldrig växa upp. I alla fall inte om det innebär uppstigning i ottan, jobb i åtta timmar, handla mat, laga mat, städa efter ungar, diska och sortera tvätt. Lägg till en häst som ska tas om hand också så har ni min vardag för tillfället. Sammanlagt blir det knappt två timmar över för att andas, men det är också det enda. Så himla sliten. Tar mig dessutom runt på en halvtrasig gammal damtralla som ger sjukaste mjölksyran efter en sisådär tjugo meter, mest otränad. Åååååh livet. Att sova i kanske femhundra dygn vore inte fel. Mvh, student forever.

Smått besvärad tjej halv sju på morgonen.