Strayed above the highway aisle

Alltså, oanständigt nyår. Minst sagt. Fast himla fint tills mitt medvetande svek mig. Säger då det, opålitlig rackare det där. Till nästa gång lovar jag härmed att medverka vid tolvslaget och att hålla hårt i min fantastiska karl. Herregud, det finns inga ord för hur bra den killen är.

Nu är jag i alla fall tillbaka i vardagen. Dunderförkyld och med ett berg av tentaplugg att ta mig igenom. Kunde varit mer peppad, men är å andra sidan glad att vara vid liv. Nu kör vi!