Då var helgen över ungefär lika snabbt som den kom, och beviset på att den faktiskt ens varit här är en mörbultad kropp prydd med diverse blåmärken, ett dunkande huvud, ett något magrare pengakonto och en stökig lägenhet fylld med allehanda tomflaskor och annat skräp. Det har varit allt från bio till tatueringsmässa. Krogen och hemmafest. Kantarellpizza, fyllefalafel och vin i petflaska. Långa promenader i höga klackar som till slut ändå fick hamna i väskan. Taxi och en buss på villovägar. Gamla bekantskaper och ännu fler nya. Men finast var kanske ändå att få somna till någon annans lugna andetag. Att för bara några dagar slippa vakna upp till ensamheten. Slippa vara själv. För ibland är det bara så att trettiosju grader celsius är allting som behövs och det kan vara skönt att få känna utan att egentligen känna något alls.
Fina Matilda, du skriver så fint så man ryser :) <3
SvaraRaderaOj, vad mycket som har hänt! Låter både positivt som negativt, men mest av allt som livet.
SvaraRaderaKantarellpizza var något nytt - sällan mer ser på menyn. Om man inte lagar det själv, då ;)
Så den fanns på restaurang? Så tufft!
SvaraRaderaBara i södra Sverige man kan stöta på sådana extraordinäriteter, tehe.
Skönt att inte behöva vara själv. Vilken fin bild förresten. :)
SvaraRadera