På resande fot

Möttes av regn och kyla när jag klev upp igår. Inte helt okej, men den dåliga starten löstes genom musik på högsta volym och dans vardagsrummet. Älskar att vara ensam hemma. Dessutom är det lite mysigt att äta fruktsallad till frukost och höra regnet smattra mot rutan. Anstränger man sig lite kan man hitta något fint i det mesta.

Blev sen hämtad av min väldigt snälla pappa som skjutsade mig till tåget, samtidigt som jag var oerhört tacksam över regnet inte rår på min frisyr. Otroligt praktiskt må jag säga. En och en halv timma senare klav jag av i Norrköping. Norrköping är lika med kaffe, kisspaus och byte till buss. Och ännu mer regn, såklart.

Sammanlagt tar det lite drygt fem timmar att ta sig till Oskarshamn, som är slutdestinationen. Fast jag skulle inte påstå att det är jobbigt. Antar att man finner sig i det och faktiskt lär sig att uppskatta timmarna på vägen. Om man behöver tid till att bara tänka så får man det sannerligen då, och att få landa i armarna på världens finaste kille är värt allt resande hundra gånger om. Utan att överdriva.