2012-06-30

Snart bär det av

Såhär ser det mest ut hos mig just nu och jag bara packar och packar utan att egentligen komma någonvart. Just det där med att packa är erkänt inte min starka sida. Himla tur att jag slipper ta tåget i alla fall, hah. Något som slagit mig medan jag fixat och donat här i lägenheten är hur mycket jag faktiskt tycker om den, trots att den är både liten och ganska begränsad. Den börjar kännas hemma nu, efter snart ett år. Äntligen känns det som mitt eget hem. Min trygghet. Det är fint och det ska bli fint att komma tillbaka i höst.


När som helst anländer dock lilla familjen, inklusive lillebror som sedan ska ta tåget vidare till skåneland, och jag är alldeles uppspelt. Sist vi sågs var i april och ni må tro att jag saknat dem. Först vankas en förhoppningsvis god och mättande brunch, innan det är dags att stuva in alla grejer i bilen och påbörja resan tillbaka till eskilstuna. Åh, nog pirrar det lite fint i magen.

2012-06-26

Älskade hatade sommarlov

På lördag kommer mamma och pappa för att hämta mig, mina blommor och alla mina bästa klänningar och ta med oss tillbaka till villan med de gråa knutarna och den blå ytterdörren. Tillbaka till villan med det knarrande trägolvet, den gröna gräsmattan och smultron i trädgården. Tillbaka till tonårsrummet med den rosa mattan och stjärnhimlen ovanför den lilla nittiosängen. Tillbaka till tonårsrummet där alldeles för många nätter har förflutit utan sömn. Där gråten och ångesten aldrig riktigt går ur väggarna och där de väl undanstoppade dagböckerna vittnar om sargad hud och ett trasigt hjärta.


Sommarlov har för mig länge handlat om att ta sig igenom en tillvaro där allting ställs upp och ned. En tillvaro där rutiner kastas om, vardagens ramar suddas ut och den trygghet som tidigare funnits i det förutsägbara försvinner. Det borde vara njutning. Det borde vara avslappnande och rogivande men jag fixar inte det där. Eller, mitt skeva psyke fixar inte det där. Tidigare i alla fall. För i år ska bli annorlunda och jag är förberedd. Efter samtal med läkare, medicinsk hjälp och oändligt med stöd. Efter att sakta men säkert tagit ett steg i taget mot ett friare liv. Efter att ha vågat släppa på kontrollen på ett sätt jag aldrig trodde var möjligt är jag nu redo. Redo för att kanske för första gången på så himla länge kunna njuta och förväntansfull inför vad som komma skall. Skräckblandad förtjusning och pirr i magen. Lite jävlar anamma och enorm beslutsamhet. Det lär fortfarande vara jobbigt till och från, men den här gången ska det banne mig bli bra. Så väldigt bra.

2012-06-23

Småplock sedan sist

Hej små vänner, hoppas att ni haft och fortfarande har en fin helg. Här har vi i alla fall firat sommaren med fint sällskap, god dricka och tillräckligt mycket mat för att täcka resten av året. Så himla bra med andra ord. Kameran ligger dessvärre kvar hemma i växjö och har fortfarande lite sommarlov, så tillsvidare tänkte jag visa några av de äventyr som dokumenterats med telefonen. Måste ju liksom komma ifatt lite här, känner jag.


Dagen efter sista tentan tog jag mannen min under armen och stack till hultsfred, och jag kan nog knappast komma på ett bättre sätt att starta sommarlovet på. Trots lite regn, inställda artister och en hemsk kyla var det så himla härligt och jag mådde oförskämt bra. Och egentligen kan man väl inte göra annat? Med kärlek, fina spelningar, damm i håret och en smålandsrulle om dagen. Bästa livet, helt enkelt.



Innan det var dags för hultan bytte vi dock växjö mot oskarshamn för en helg. Promenerade med gullehunden, lagade brakmåltid och pluggadepluggadepluggade.



Och just mat är ju något jag har ägnat och fortfarande ägnar en ganska stor del av mitt liv åt. Eller ja, en väldigt stor del om man ska vara ärlig. Sådär så att jag till och med kan drömma om god mat på nätterna, heh. Jaja, alla har väl sina intressen antar jag och jag är sannerligen en mental tjockis.



Slutligen har jag mest varit trött och sliten. Tillbringat otaliga timmar i sängen och längtat efter sommarlovet. Sådär som det är, ni vet. Och såhär har väl min tillvaro mest sett ut genom instagram, och för de nytillkomna eller nyfikna så är det såklart lillHurricane som gäller även där. Härnäst vankas det lördagsmys med extrafamiljen, innan det imorgon bär iväg hemåt igen. Städa ur lägenheten och packa för ett par månader på eskilstunamark. Miiih.

2012-06-19

Det var inte igår

Oj, vilken bloggpaus det blev. En ofrivillig sådan dessutom. Den senaste månaden har nämligen varit den mest hektiska någonsin, och då främst på grund av en hel hög med skolarbeten som blivit släpande under terminens gång. Det blir lätt lite så när man satt sin egen överlevnad framför allting annat, liksom. Och det är okej. Måste få vara okej. Och vet ni vad? Jag fixade det. Jag både överlevde och kom ifatt med tentor och inlämningar. Klapp på axeln och fruktansvärt stolt.


Och nu har jag sommarlov, otaliga kommentarer att plöja igenom (plus ungefär femhundra olästa blogginlägg) och en midsommarhelg i oskarshamn att se fram emot. Livet är så oförskämt fint och bra och jag hoppas att inte alltför många av er gett upp hoppet om det här lilla stället. Snart hörs vi ju igen, puss!