2011-08-31

Nästan som smågodis


Häromdagen införskaffade jag ett helt gäng med nya nagellack och det kändes ungefär som att plocka smågodis. Så himla fina färger att man nästan blir lite fnittrig (det gula heter dessutom yellow kitty och bara det är ju fantastiskt). Upptäckte dessutom att det är precis samma färger som på ballongerna som pryder mina väggar. Börjar ana ett tema.



Annars är dagarna ganska fullbokade och det ska hinnas med föreläsningar, plugg och nollning av de nya studenterna. Fest hela tiden och studentlivet i ett nötskal.

2011-08-29

Tillbaka i skolbänken

Idag hade jag min första skoldag efter sommarlovet och vår föreläsare presenterade kursen som ett steg in i en fantasivärld. Tanken är nämligen att vi ska lära oss förstå hur jurister tänker. Och vad de pratar om. På deras eget påhittade språk. Spännande kände jag som är mycket för det här med låtsasvärldar. Hur kan det inte vara kul, liksom?



2011-08-27

I'm just a dreamer but i'm hanging on

När man har varit sängliggande i mer än ett dygn så tar de vackra tingen om möjligt ännu större proportioner och det krävs inte mycket för att den där tinglande känslan ska infinna sig i maggropen. Det kan till exempel räcka med en sidenrosett i håret trots att man bara ska till banken och sen en kort sväng till apoteket för att fylla på sjukvårdslådan.


Eller att den till synes vissna orkidén helt plötsligt börjat blomma eller att han man är så kär i promenerar förbi i samma stund som man öppnar balkongdörren för att ta en nattcigarett och man spricker nästan lite för att det är så galet.


Och att hitta nya teer i fina förpackningar är ju egentligen alltid en fin grej. När det sedan visar sig smaka lika gott som det ser ut är lyckan nära på fullkomlig.


Fast allra bäst är det nog när man helt sonika bestämmer sig för att trotsa allt vad sjukdom heter och istället svida om till sin för stunden bästa klänning, snöra på sig klackskorna för en debut på dansgolvet och möta upp vänner man saknat i sisådär tre långa månader. Och där och då är allt liksom precis så som det ska vara. Helst hela tiden, jämt och alltid.

2011-08-24

Kärlek är förmodligen den bästa medicinen


Har på något vänster lyckats dra på mig något ganska så hemskt. Hemskt på så sätt att spyhinken varit min bästa vän och värsta fiende, och där det mest ansträngande jag förmått mig att göra är att byta kanal på fjärrkontrollen. Som tur är har jag världens finaste man som kommer med vatten, kokar makaroner, pussar på pannan och allt annat man kan behöva när man är sjuk. Bästaste. Nu är jag dock nästan bra igen och med andra ord snart redo för alla äventyr som väntar, tack och lov!


2011-08-22

Varje dag blir ett kalas



I april fyllde jag tjugo och de som hängde här redan då vet att jag firade det genom att anordna ett barnkalas för mig själv. Eller ja, tillsammans med vänner då. Det var tårta, bullar och vuxensaft precis som sig bör. Och så ballonger, såklart. De där ballongerna fick sitta kvar tills jag var tvungen att lämna lägenheten, helt enkelt för att det är så himla festligt. Därför ägnade jag mig inatt åt att blåsa och knyta upp en ny omgång och det var typ det sista som behövdes för att det skulle kännas hemma på riktigt. Så enkelt. Och kalas varje dag? Jaa, varför inte.



2011-08-21

Tre frukostvarianter

Jag är en ytterst konservativ människa när det kommer till att äta frukost och kan äta samma sak varje morgon i ett halvår om jag inte verkligen går in för att förändra mina morgonvanor. Det är ganska tråkigt då frukost ju är typ det godaste. Därför gör jag mitt bästa för att åtminstone variera mig så gott det går och då kan det se ut ungefär såhär.


Naturell sojayoghurt med skivad banan, hallon, solroskärnor, gojibär och torkade blåbär.


Hembakat lingonbröd med lingonsylt, banan och örtpastej plus gurka.
Skivat äpple.


Röd grapefrukt, helt enkelt.

2011-08-18

Två timmar, tolv mil eller en halv bok

Igår packade jag väskan och vattnade mina blommor för att drygt två timmar senare landa i armarna på han med skägget som jag tycker allra mest om. Det är ju lite så när längtan blir för stor, man bara måste helt enkelt. Nöden har ingen lag, ni vet. Att vi sedan blir grannar om mindre än en vecka spelade just då ingen större roll. För vem orkar egentligen vänta när hjärtat värker? Inte jag, uppenbarligen.



2011-08-17

Ibland är det ändå rätt okej att vara ytlig


Tassar annars mest omkring i dessa skönheter (egentligen är de nog ganska fulfina, men det finns ju onekligen en charm i det också) och är allmänt nöjd. Inte bara för att de gör mig dryga handen längre, utan även för att de sitter som en smäck. Beställde nämligen dessa tidigare tillsammans med de två klänningarna och alla vet vi väl nog hur det är med storlekar över internet och så vidare. Klänningarna var för övrigt lika fantastiska dom, vilket ni antagligen kommer att kunna skymta framöver. Mmm, prisa ytligheten!


2011-08-16

När allt annat får vara för en stund


Hemma hos mig behöver man inte kliva upp ur sängen för att spela tv-spel. Det är himla bra tycker jag, utifall att man inte skulle känna för det liksom.


2011-08-15

Äntligen på plats

Sådärja, mina vänner, hoppas att ni haft en fin helg! Jag har mest åkt bil, skruvat ihop möbler, plockat och gjort fint, suttit i telefon med myndighetspersoner, ätit den godaste vegoburgaren på evigheter och sagt hejdå till min familj för en förmodligen ganska lång tid framöver. Äntligen äntligen äntligen är jag på plats och äntligen är jag färdig med allt som ska göras i och med flytten och skolstarten. Bara några smågrejer kvar och sen är det dags att börja peppa. Helt lovely.

2011-08-11

Typ en avskedsmiddag för två


Idag mötte jag upp min fina Aleeks på stan för att äta sen lunch. Det blev grekisk sallad, sojalatte och prat om allt mellan himmel och jord. Plugg, boende och arbete för att nämna några samtalsämnen. Herregud så vuxet kan man tycka.



Fint var det i alla fall och sen fick vi dessutom hejdåkramas ordentligt. Imorgon beger jag mig nämligen tillbaka till växjö igen och det är med minst sagt blandade känslor. För samtidigt som det skär lite i hjärtat att lämna alla här hemma så längtar jag ju så himmelens mycket efter mina fina campusvänner och allt annat som hör studentlivet till. Home is where the heart is, eller vad säger man?

2011-08-10

En stackars bortglömd äppelkaka

När regnet står som spön i backen och äppelträden på gården är överfulla med frukt så finns det antagligen inget som är mer passande än att baka äppelkaka. Det gäller ju att passa på när man har folk omkring sig som uppskattar det, för hur kul är det att baka till sig själv egentligen?


Äppelkaka är ju dessutom så himla enkelt. Allt som behövs är två ägg, 150 gram smör, tre deciliter socker och lika mycket vetemjöl. Och såklart kanel, en nypa salt och lite kardemumma. Mest för att det doftar så underbart.


Äpplena kan med fördel skalas och skivas för att sedan få ligga och dra i socker och kanel medan de övriga ingredienserna blandas ihop. Sockret och äggen ska nämligen vispas pösiga innan man blandar i mjölet, saltet och kardemumman. Sist har man i smöret som fått smälta i en kastrull. När smeten är klar vänder man ner den i en ströad form och trycker sedan ner äppelklyftorna så att de täcks ungefär halvvägs.



Sen är det bara skjuts in i ugnen som gäller. Sisådär 175 grader i 40 minuter blir lagom, lite beroende på ugnen man använder. Själva kakan blir snäppet fastare än kladdkaka, hur gott liksom?



Jag lyckades dock glömma min i ugnen några minuter för länge, fast det verkade inte göra så mycket då lillebror åt upp halva i ett nafs. Utsidan är väl inte allt och så vidare. Nåväl, tanken var god!

2011-08-09

Att köpa lycka för småpengar

I brist på annat fortsätter jag kompensera en annars ganska trist tillvaro med ytterligare materiella ting. Fast det behöver ju inte vara särskilt dumt alls, i alla fall inte när man hittar små fynd som någon annan inte längre behöver men som man själv knappt skulle kunna leva utan. Nåja, åtminstone känns det så för stunden.


Men är det något jag verkligen inte kan få nog av så är det porslin. Har samlat på mig koppar och skålar i alla möjliga färger och utföranden och mitt största bekymmer i nuläget är hur alla ska få plats på det begränsade utrymmet som en studentlya ger. Och igår utökade jag alltså denna samling. Billigt, begagnat och så himla bra. Går ju bara inte att motstå.


Fick nämligen sex stycken koppar med fyra tillhörande assietter och så två skålar för ynka tre tjugolappar. Helt klart överkomligt kände jag. Tack och bock. Nu ska jag fortsätta dricka vad som förmodligen räknas som ohälsosamma mängder lightcola och göra mitt bästa för att njuta av de sista nätterna här hemma i villan. Hujedamig.

2011-08-08

Som lite plåster på såren


Tycker om klänningar, tycker om rea på asos. Dessa (plus lite annat smått och ett par skor) är alltså snart i min ägo och jag tror minsann att vi kan bli väldigt goda vänner. Fint som snus! Man ska inte underskatta materiell lycka.

2011-08-06

Man måste dö några gånger innan man kan leva

Och så kommer den där dagen. Eller kanske de där dagarna. Dagarna då du i samma stund som du sätter dig upp i sängen känner hur det kommer krypande längs ryggraden. Hur det tar över din kropp, pressar luften ur dina lungor och lägger sig som en lurande flodvåg bakom ögonlocken. Och du vet att fördämningarna kommer brista så snart du tvingas tala. Och när det väl sker så går det inte att stoppa. Strilar längs med kinderna bakom solglasögonen genom ärmen på tröjan. I badrummet och bilen och med ansiktet gömt i en tuffsig ponnyman. Och allting gör så ont men snälla rör mig inte för då går jag sönder. Sprängs i alldeles för många bitar och jag är inte riktigt stark nog för att plocka upp och pussla ihop. Inte den här dagen. (Det är tur att livets bra stunder är så himla bra för annars skulle jag nog dö. På riktigt.)

Svar på kommentar och lite trassel

Hej bloggen. Jag är trött och saknar dig (lovar att jag hädanefter ska göra mitt bästa för att bättre vårda vår relation). Saker och ting, som till exempel mitt trassliga inre och mitt snuviga yttre, börjar bli bättre nu (tror jag i alla fall, vågar inte riktigt känna efter). För det blir ju liksom alltid det förr eller senare. Bättre alltså. Är nog snart tillbaka på banan igen till och med (hoppas hoppas hoppas). Allt som behövs är lite tålamod. Och vaniljglass.


.
Anonym sa...
Var är det du bor egentligen? Och har du slutat plugga?

Svar:
Jag bor i växjö, på Linnéuniversitetets campus. Ett område med bara studenter liksom. Och inte har jag slutat plugga heller, har bara sommarlov!

2011-08-02

Känner mig lite såhär


Är nämligen förkyld till den grad att hjärnan långsamt sipprar ut genom min stackars söndersnutna näsa och världen snurrar misstänkt vid varje lite för hastig rörelse, och att stå på knäna för att skura toaletter är således ingen vidare angenäm syssla. Å andra sidan är detta allra sista jobbveckan för den här sommaren och sedan väntar fyra veckors total ledighet. Hur skönt liksom? Mmmm.