Besatthet och lite naket

Kära dagboken, idag insåg jag att mitt morotsberoende gått till överdrift. När jag skulle laga mat upptäckte jag nämligen till min fasa att någon ätit upp de sista morötterna, som jag efter moget övervägande sparat till idag just för att slippa uppleva detta. Min första reaktion var något i stil med "det kan inte vara sant". Men det var det. I panik ropade jag på mamma, och när jag skulle förklara min olycka var tårarna inte långt borta. Min hjärna började febrilt arbeta för att hitta en lösning samtidigt som jag kände pulsen stiga. Nu gällde det liv eller död, det visste jag. Att bara strunta i morötterna var otänkbart och att vänta i flera timmar hade jag inte tid med. Skulle jag svälta? Hungerstrejka för att någon varit så fräck och tagit dem utan att förvarna mig? Nä, min stackars kropp skulle inte tolerera detta. Istället slängde jag på mig jackan och for med skakiga ben iväg till mataffären, grep tag i första bästa påse, betalade och skyndade hem igen. Som kompensation fyllde jag halva tallriken med omsorgsfullt skurna morotsbitar och nu är de nästan slut igen. Ack, livet är hårt.

Och som att det inte vore nog med hemskeheter så får ni här en bild på mitt brännskadade ben. Nej, det kanske inte ser så mycket ut för världen, men fan vad det gör ont ibland. Allt tack vare min laptop. (Det är alltså mitt lår, om någon inte skulle se det.) Hihihih hud.