2011-04-19

And no one's gonna hurt me now

Jag lever verkligen i en egen liten låtsasvärld. En värld där allt är fluffigt, rosenskimrande och romantiskt. Där det finns något fint med att vilja dö, att dansa ensam under en stjärnklar himmel mitt i vintern eller att ligga vaken en hel natt och lyssna på måsarnas skrik intill någon du knappt känner. En värld där molnen går att röra vid om man bara sträcker på sig tillräckligt mycket och där avgrunden är en språngbräda mot nya äventyr. Det må vara en gnutta skevt och orealistiskt, och ibland undrar jag om det till och med kanske är lite galet. Om det är något jag skapat som ett skydd mot det som gör så ont. Men åh, vad jag älskar det. Så innerligt och genuint. Min vackra verklighet.

1 kommentar:

  1. Åh, jag fick gåshud av dina ord.
    Du är så duktig på att skriva.

    Och vad fin du är, fräkneflickan!

    SvaraRadera