2011-04-04

And now my heart stumbles on things I don't know

Och så är jag där igen. Fastnar i behovet av att leva upp till andras förväntningar. Vänder ut och in på mig själv och bryter ihop lite för att jag inte riktigt räcker till. Försöker så hårt att bara vara nu, att bara gå efter det som faktiskt känns fint för stunden men det gör så himla ont och allt gör ont och jag vet inte vilket av mig som egentligen är jag. Det må vara fegt, men kanske är ensam ändå bäst. (Men hjärtat vill, om och om igen.)

5 kommentarer:

  1. Låter som du går igenom en väldigt tuff period nu. :( Det är tråkigt att läsa eftersom jag inte vill att något sånt här ska hända en sån fin tjej som dig. Du får se till att ta hand om dig och du ska inte leva upp till andras förväntningar. Du duger precis som du är. Du är så fin och söt! Jag skickar en STOR kram till dig och sen hoppas jag på att du kmr få en fin vecka. :)

    SvaraRadera
  2. Omg. Är i samma sits nu. Hemskt. Allt är hemskt.
    Vi kan sitta i samma båt en sekund, äta blåbärs soppa och lyssna på kapten röd.
    Att få lugnet i sig är det enda jag vill.
    Bli säker på något och sluta tänka.
    eller?

    SvaraRadera
  3. Hawaii, surfa, sol?!
    Hade vart fint nu....

    SvaraRadera
  4. Du räcker till, så som du är.

    SvaraRadera