Så snurra min jord igen

Och det är när jag ligger där. Halvvägs under ytan i en pöl av självförakt blandat med saltvatten. När jag hör mig själv kvida högt av smärta och när jag förgäves vrider mig i ett desperat försök att komma upp och undan. Det är när jag ligger där som jag undrar varför varför varför det är värt denna misär och för allt i världen inte kan komma ihåg svaret. (Är tillbaka när jag hittat facit.)