2014-05-30

Som sommaren efter regnet

Det är på riktigt nu och jag saknar henne mer än vad jag någonsin saknat tidigare. Det är på riktigt och jag älskar henne så som man annars bara drömmer om att älska någon. Hon. Hon som är sommaren efter regnet. Som har stjärnor på sitt innanlår. Hon. Med sitt överbett och sina bleka axlar. Hon i vars blick jag gått förlorad men samtidigt hittat hem. För aldrig någonsin har jag varit så närvarande som när mina fingertoppar dansar över hennes hud. Som när hennes mjuka läppar möter mina hjärtformade. Och när världen är ful och grå så målar hon den i sina egna färger på ett språk som jag förstår. Aldrig lagom, alltid allt. Mitt allt.




3 kommentarer:

  1. Fyfan vad gulligt. Jag hade också velat ha någon sådär på det sättet som jag har haft tidigare. <3

    SvaraRadera
  2. Jag älskar dig så det känns. Så revbenen böjs ut för framför dig blottar jag hjärtat och du får bo i min bröstkorg.

    SvaraRadera