2012-08-27

Jag vet hur ont det gör när hoppet dör

Och så kommer man till den där punkten då det inte går längre. När man ligger där i mörkret och undrar vem som ska säga något först. Vem som ska släppa bomben. Våga tala. För trots att hans hjärta slår samma lugna slag som vanligt, trots att hans hud är lika varm som vanligt och trots att han kysser mig på pannan precis som vanligt så är ingenting längre som vanligt och vi vet det båda två. Vet det så himla väl. Och visst kan man älska varandra mest i världen men ändå inte tillräckligt. Och visst kan man vara hel trots att man är halv. Men nog gör det ont när hoppet dör. Så förbannat ont.


Nerklottrat av Hurricane kl. 23:30
Kategorier:

6 kommentarer:

  1. catarina28 augusti 2012 kl. 05:23

    VA?! nej :(

    SvaraRadera
  2. Unknown28 augusti 2012 kl. 07:30

    Det låter oändligt sorgligt, din text. Är något på tok?
    Om jag kan erbjuder jag gärna mig själv som samtalskamrat eller allmän stödjare - jag vet hur det är när saker känns fel och inte går mer.

    SvaraRadera
  3. Jummie28 augusti 2012 kl. 13:40

    Kram :(

    SvaraRadera
  4. Mia Olsen28 augusti 2012 kl. 21:40

    Herregud lilla gumman! Hur är det med dig? Förmodligen inte så bra med tanke på texten nej, men åh, vad kan jag göra för att hjälpa dig?
    Snälla vackra du! Ge inte upp, ÄT LEV SOV så gott som du bara kan! Ge inte upp!!!!! Du får inte! :(
    Vackra fina underbara du med det perfekta utseendet och den ännu bättre insidan, du förtjänar att MÅ BRA!

    SvaraRadera
  5. elin29 augusti 2012 kl. 18:41

    din text skar i hjärtat mitt, så hemskt. jag hoppas att det blir bättre, för det förtjänar du.
    Kram!

    SvaraRadera
  6. M.30 augusti 2012 kl. 02:17

    Kram finaste.
    <3

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)