2013-02-03

Solstrålar och vårglädje

Åh herreminje, nog är det full rulle alltid. Några hundra olästa blogginlägg att ta igen och skolgrejer att skriva såhär på en söndagskväll. Vill mest stanna kvar i min varma lilla bubbla men är trots allt så himla glad. Mest av allt glad. Det är så roligt att vara vid liv. Att få tillbringa veckan på praktikplatsen jag trivs så bra på. Att när helgen kommer som vanligt få dricka lite för mycket vin och dansa tätt ihop med de jag tycker så mycket om. Att få njuta av den fantastiska vårsolen, vara ensamma tillsammans, kolla på halvbra tv och äta glass i varsin del av soffan. Jag är så glad för varje dag jag kan kliva upp, klappa mig själv på magen och bara vara tillfreds med tillvaron. Vara tillfreds med att vara jag. Och så blir jag så glad för att jag är glad.

Lördagsfrukost i lugn och ro.

Kanske är detta min bästa tid. Min bästa tid när det blir ljusare för varje dag. När alla soltimmar fortfarande ligger framför oss. När hela omgivningen, människorna och världen, vaknar till liv och skakar av sig det tunga vintertäcket. När energin sakta återvänder och småfåglarna kvittrar som aldrig förr. Det är sannerligen något visst och jag lever ju för att längta och våren måste vara gjord för just detta. Så jag är glad och jag längtar. Längtar och njuter av det som komma skall. Som fortfarande ligger på framtiden. Som kommer med våren. Det här kommer att bli så bra.

3 kommentarer:

  1. jag ryser i hela kroppen när jag läser det här. blir glad av att du är glad!

    SvaraRadera
  2. åh vad underbart det låter att du är så glad. härligt!

    SvaraRadera
  3. Alltså, hej. Såhär. Jag hittade till din blogg här idag. Och sen dess har jag bara läst och läst och läst halva dagen. Och tittat på alla fina bilder. Jag blir nästan helt gråtig j, för jag känner igen mig så himlans mycket i mycket av det du skriver. Jag beundrar ditt sätt att uttrycka dig, dina reflektioner, och hur du fortsätter fortsätta när det varit såna dära jävla dagar när man vaknar och bara "nej, tack. Den här dagen vill jag inte ha" innan man ens hunnit kliva upp. Och din förmåga att kunna plita ner en massa vettiga ord och meningar om hur det faktiskt känns och det är så himla fint att kunna läsa det, när jag själv fumlar runt med orden och inte får ordning på tankarna.
    Så, tack. Fastän jag inte känner dig har jag blivit väldigt berörd av dina ord.

    SvaraRadera