2012-08-07

Ett känslomässigt virrvarr

Upp som en sol, ner som en pannkaka. Det är kanske vad man kan säga om min känslomässiga tillvaro just nu. Håller tummarna för fina hästar och duktiga ryttare (och alla andra som också ställer upp i dessa olympiska spel), trotsar regnet och grillar ändå, kommer oftast ihåg att andas och är faktiskt lite vemodig för att jobbet strax är över. Har ju så väldigt bra arbetskamrater liksom. Och samtidigt som det mest är bra känslor så vaknar jag upp alldeles förtvivlad. Går omkring med en klump i bröstet och emellanåt ett mindre hav bakom ögonlocken. Med en fördämning som knappt håller. Som riskerar att brista vid minsta beröring. Jag vet inte om det är såhär det alltid kommer att vara. Jag vet ju bara att det är såhär jag är. Just nu vet jag bara inte riktigt varför.


5 kommentarer:

  1. gosh du är så fin alltså. håll ut min vän <3

    SvaraRadera
  2. Åh, livet. Så oberäkneligt. Men på sista tiden har jag börjar uppskatta livets berg-o-dal-banor - det är just känslokaosen och ovetskapen som gör det lilla extra. Tänk att inte få känna alls? Det är nästan fint att få känns så mycket, och så olika, och så skiljt. Njut av semestern, och försök njuta av känslorna också. Du har ju trots allt ett fantastiskt liv, som en fantastisk person :3

    Och jaaaa, min fiiina ugglesamligt. Den piggar upp, ska du veta!

    SvaraRadera
  3. Haha, hittade dig på en blogg här ---> http://www.nattstad.se/eilaisabelle?id=2884483 :)

    SvaraRadera
  4. jag vet att du har en ponny och jag är lite (väääääldigt) nyfiken på att se lite bilder på henne(?) och dig som ryttare, det vore superduperkul om man kunde få se något sådant. Du kanske även kan berätta lite om henne? :)

    SvaraRadera
  5. sv: yesbox! åh, men dig följer ju jag på instagram! nu måste jag följa dig här med. bums.

    SvaraRadera